Goda män och Förvaltare
FRÅGA: Hur vanligt är det med Goda män och Förvaltare inom den psykiatriska vården?
SVAR: En person kan få en god man eller förvaltare pga sjukdom, hämmad förståndsutveckling och liknande förhållanden. I varje kommun finns en överförmyndare, som väljes av kommunfullmäktige. Denna överförmyndarnämnd står under länsstyrelsens bevakning.
GOD MAN: tar hand om angelägenheter för den som behöver särskilt bistånd. Kan även rättshandla för huvudmannens räkning, men den enskilde personen har alltid kvar sin fulla rättshandlingsförmåga. En god man skall alltid inhämta personens samtycke.
God man kan hjälpa till med förvaltning av tillgångar och företräda personen, men får ej förvalta gåva eller testamente. En god man förordnas av överförmyndaren i kommunen.
Förvaltare
FÖRVALTARE: tar hand om angelägenheter för en person som är ur stånd att vårda sin egendom. Den enskilde personen mister sin rättshandlingsförmåga. Personen kan få behålla disponibel arbetsinkomst själv. Angelägenheterna som förvaltare får sköta om kan gälla en fastighet eller pengar på banken. Vid behov kan uppdraget för en förvaltare sträckas till alla ekonomiska angelägenheter. Förvaltare förordnas av domstol.
Ändra journal
FRÅGA: Kan man få sin journal ändrad flera år efter att man varit inlagd? Var vänder man sig?
SVAR: Enligt 3 § Patientjournallagen skall en journal innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Enligt 4 § skall uppgifterna i journalen utformas så att patientens integritet respekteras. Om något av dessa rekvisit inte uppfylls finns det vissa saker man kan göra.
Enligt 17 § kan man förordna om att förstöra en journal helt eller delvis. För att detta skall kunna genomföras krävs förutom ”godtagbara skäl” även att journalerna ”uppenbarligen inte behövs för patientens vård”. Det får inte heller från det allmännas synpunkt finnas några skäl att bevara journalen. Rätt att ansöka om att förstöra journalen har den som journalen gäller, eller någon annan som nämns i den.
Det finns ett rättsfall som tar upp en liknande situation från kammarrätten där en kvinna ville få sin journal förstörd då hon menade att uppgifterna i den var kränkande och oriktiga. Kammarrätten krävde dock att uppgifterna utöver detta i någon mån måste vara missvisande eller felaktiga. Kvinnan fick därför inte sina journaler förstörda (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1199-03).
Lagtexten nämner att för att man skall kunna förstöra journalen krävs ”godtagbara skäl”. Detta krav brukar i regel inte vara några problem om patienten vill förstöra sin journal, eftersom endast det att patienten ansöker om att förstöra journalen tyder på att patienten känner sig så kränkt eller besvärad att det föreligger ”godtagbara skäl”.
Av detta kan man dra slutsatsen att det för att journalen skall kunna ändras eller förstöras krävs att det varit något fel i den från början, eller att patienten lider någon slags skada av att journalen finns kvar i sin nuvarande lydelse. En sådan situation att patienten lidit av besvär som sedan botats eller på annat sätt lindrats ger oftast inte grund till att journalen kan förstöras. Uppgifter om patientens tidigare besvär kan nämligen vara nödvändiga i en eventuell framtida bedömning.
Om man vill få sin journal ändrad bör man kontakta Socialstyrelsen. Om denna avslår ansökan kan man överklaga hos allmän förvaltningsdomstol, vilket i det här fallet är länsrätten.
Hävning av avtal
FRÅGA: Möjlighet till hävning av avtal
Min sambo har gjort ett antal stora inköp under en manisk period. Finns det någon möjlighet för honom att häva dessa köp? Vem kan jag vända mig till?
SVAR: Köp som gjorts av någon som är manisk kan under vissa omständigheter hävas genom lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning. Med psykisk störning enligt denna lag menas inte bara långvariga sjukdomstillstånd utan även tillfälliga sinnesrubbningar som kan uppstå vid till exempel berusning. Ett köp som någon gjort då han varit manisk kan därför hävas under förutsättning att personen inte skulle ha genomfört köpet om han varit frisk.
Däremot är det köparen som måste bevisa att han var sjuk vid köptillfället. Ett läkarutlåtande/diagnos bör rimligtvis räcka som bevis i en sådan situation.
Om köparen kan bevisa att han var sjuk då han genomförde köpet blir detta ogiltigt, och varor och pengar skall lämnas tillbaka. Det spelar ingen roll om säljaren visste om eller misstänkte att köparen var sjuk för att köpet skall kunna hävas. Däremot kan säljaren få skadestånd för den ekonomiska skada han lidit på grund av återlämnandet om han inte visste eller misstänkte något.
Det finns även ett par möjligheter att häva köp i avtalslagen genom 33 och 36 §§. För att 33 § skall vara aktuell krävs att säljaren vet eller måste antas veta att köparen är manisk vid köpet. Det skulle i så fall anses strida mot ”tro och heder” att trots detta vägra att köpet skall gå tillbaka.
Slutligen finns en möjlighet att genom 36 § jämka eller helt ta bort villkor i avtal som på grund av omständigheter vid avtalets tillkomst anses oskäliga. En sådan omständighet bör i allra högsta grad vara att köparen lider av en psykisk störning. Detta är en så kallad generalklausul som främst används vid omfattande avtal där vissa villkor i avtalet kan anses oskäliga. Regeln är dock även tillämplig vid köp av enstaka varor, även om man i första hand bör försöka använda lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning.
Om du vill häva ett köp skall du i första hand kontakta säljaren. Om denna inte går med på det kan du ta kontakt med din kommunala konsumentvägledare. Denna kan sedan ge dig råd om hur du kan gå vidare. I sista hand kan du kontakta tingsrätten för att lämna in en stämningsansökan.
Rättshjälp
FRÅGA: Vad innebär rättshjälp?
SVAR: Med rättshjälp menas att man får ekonomiskt stöd för de kostnader man får under rättegången samt innan i form av utredningskostnader. Hjälpen består inte i ett juridiskt ombud, utan du kan själv välja det ombud du vill ska hjälpa dig i tvisten.
För att få rättshjälp krävs följande:
Sökande är fysisk person som inte tjänar mer än 260 000 kr/år (i undantagsfall kan även dödsbon få rättshjälp). Vissa avdrag från denna summa kan dock göras med hänsyn till sökandens skulder. Avdrag görs även om sökanden har barn med 15 000 kr per barn (max 75 000).
Det måste vara ”rimliga kostnader” för staten att betala. Det får helt enkelt inte bli för dyrt.
Den som söker rättshjälp får inte ha någon tecknad försäkring med rättsskydd.
Rättshjälp beviljas i regel inte om det är för små mål, t ex självdeklaration, äktenskapsförord, testamenten eller liknande. I vanliga fall beviljas inte heller rättshjälp om målet rör en summa som understiger ett halvt basbelopp (för år 2006 blir denna summa 19 850 kr).
Sökanden måste även rådfråga med en advokat eller juridiskt ombud angående tvisten innan ansökningen kan lämnas. Denna rådgivning betalar sökanden själv, och måste uppgå till minst en, men högst två timmar.
Om rättshjälp beviljas betalar staten kostnaderna för biträdet. Stödet omfattar högst 100 timmar, utöver detta måste sökanden själv betala. Man kan även få ersättning för de kostnader man haft under utredningen till en summa av högst 10 000 kr.
Den som beviljats rättshjälp måste dock alltid betala en viss summa av kostnaderna som en så kallad rättshjälpsavgift. Denna bestäms utifrån vad kostnaderna uppgår till. Om kostnaderna för biträdet t ex understiger 50 000 kr, betalar sökanden 2 % av detta i avgift. Om du vill veta vilka andra avgifter som gäller kan du kontakta en advokatbyrå eller Rättshjälpsmyndigheten.
Om du förlorar ett mål i domstol får du som regel betala dina egna rättshjälpskostnader bestående av kostnader för rådgivning och rättshjälpsavgiften. Dessutom måste du betala för motpartens rättegångskostnader, och detta oavsett om du haft rättshjälp eller inte.
För att ansöka om rättshjälp tar du kontakt med den advokat eller juridiska ombud du vill skall biträda dig. Dessa hjälper dig sedan med att göra en ansökan till rätt myndighet. Om målet redan pågår vid domstol då ansökan om rättshjälp kommer in skall domstolen besluta om ansökningen skall beviljas. Annars prövas det av Rättshjälpsmyndigheten.
Tvångsintagen på sjukhus
FRÅGA: Sambon har blivit tvångsintagen på sjukhus. Arbetsgivaren kräver uppsägning, vägrar sjukanmäla sambon och håller inne sista lönen, får han göra så?
SVAR: Arbetsgivaren vill säga upp sambon. Om orsaken bakom uppsägningen bottnar i en sjukdom, eller något av sjukdomskaraktär är detta inte grund nog för uppsägning. Ett exempel från arbetsdomstolen var en man som uppträtt alkoholpåverkad på arbetet och hotat anställda och arbetsledare. Domstolen kom fram till att grund för uppsägning inte fanns då hans alkoholbruk bottnade i alkoholism av sjukdomskaraktär.
Sjuklön och sjukanmälan:
Arbetsgivaren vägrar sjukanmäla arbetstagaren. En arbetstagare som blivit sjuk, och sjukskrivits, har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de 14 första dagarna – detta är lagstadgat, arbetsgivaren är skyldig enligt lag att betala denna lön – därefter skall han meddela försäkringskassan om arbetstagaren fortfarande är sjuk (12 § lag om sjuklön). Vägrar arbetsgivaren anmäla sjukdomsfall till försäkringskassan döms han till böter enligt samma lag (19 §).
Det är arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren har rätt till sjuklön, arbetstagaren skall styrka arbetsförmågans nedsättning med t ex försäkran och läkarintyg. I vissa fall är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön; dels om arbetstagaren ådragit sig sjukdomen vid brott som han blivit dömd för och dels om han lämnat oriktig eller vilseledande uppgift till arbetsgivaren, angående förhållanden som har betydelse för sjuklönen. Vid dessa tillfällen är inte heller arbetsgivaren skyldig att sjukanmäla arbetstagaren till försäkringskassan.
Hålla inne sista lönen:
Arbetsgivaren håller inne arbetstagarens sista lön. Finns inget lagstöd för detta. Möjligtvis att det finns något i kollektivavtalen eller anställningsavtal om detta – men det tvivlar jag på. Den lön arbetsgivaren håller inne har arbetstagaren tjänat ihop, och det är då en fordran som hon har mot arbetsgivaren. När denna fordran är förfallen har arbetsgivaren ingen rätt att hålla denna.
Allmänna råd:
Vänd dig i första hand till facket! De vet vad som skall göras.
Vid både uppsägning och avskedande skall detta vara skriftligt och det ska framgå vad man ska göra/vända sig om man vill göra gällande att uppsägningen/avskedandet är ogiltigt.
Man har rätt att få veta vad grunderna för uppsägning/avskedande är, skriftligt om man så begär.
Kommer man inte överens med sin arbetsgivare, och har man inget fack att vända sig till eller vill facket inte gå vidare med frågan, kan man själv gå vidare till tingsrätten och få till stånd en rättegång.
Tvångsintagen på låst avdelning
FRÅGA: Jag har en sambo som är tvångsintagen på låst avdelning sedan två månader. Jag har hört att arbetsgivaren inte kan säga upp och man kan inte säga upp sig själv så länge man är sjuk och tvångsintagen enligt svensk lag. Har jag uppfattat det rätt? Vilken paragraf?
SVAR: Det är möjligt för en person att få sitt tidigare arbete åter med hänvisning till 36 § Avtalslagen enligt vilken avtalsvillkor kan jämkas eller lämnas utan hänseende om det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst. I Arbetsdomstolen AD 43/1993 (ett rättsfall) sade en man upp sig i psykiskt pressat tillstånd men ångrade sig efter drygt en månad. Domstolen fann att uppsägningen skulle lämnas utan avseende med hänvisning till 36 § Avtalslagen. Detta då arbetsgivaren misstänkte att mannen inte var psykiskt frisk, inte hade vidtagit sådana åtgärder att det skulle vålla arbetsgivaren olägenhet att låta anställningen bestå samt att arbetsgivaren borde ha insett att mannen vid förlust av arbete löpte stor risk att drabbas av skada.
Eventuellt kan även Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning aktualiseras, men den handlar om att avtalet är ogiltigt och att alla ska lämna åter vad de mottagit och i detta fall är det osäkert om det är aktuellt.
Samtal med sjuksköterska
FRÅGA: Jag var på psykiatrisk mottagning under min depression, och hade samtal med sjuksköterska. Hon sade, att alla patienter, som hon har hand om, är fattiga, ofta lever på sjukersättning. Jag blev så arg. Räcker det inte att man är sjuk? Blir man straffad också? Jag vill ha samma inkomst hela tiden, annars kan jag inte göra någonting, köpa hus eller lägenhet. Från försäkringskassan får man mindre än när man arbetar. Fick just en räkning från Försäkringskassan att betala tillbaka 30.000, då jag hade inte uppfyllt min skyldighet att informera Försäkringskassan om att jag hade blivit av mitt jobb under sjukskrivningstiden. Jag hade sagt upp mig. Just då ville jag aldrig jobba, inte där i alla fall. Av Försäkringskassan sades ingenting om anmälningsskyldighet. På psykmottagningen sade sjuksköterskan, att kom ihåg anmäla dig till Arbetsförmedlingen om du fortfarande är arbetslös när du blir friskskriven. Jag behövde inte, fick ett bra jobb, kanske lite bättre än det förra.
Tar Skatteverket hänsyn till inkomstförlust pga. sjukdom? Snälla, om ni vet någonting, tipsa mig! Jag vill fortfarande inte förlora hoppet om ett bra liv, precis lika bra livskvalitet som dom ”friska” har. Jag vill att samhället ska ta hänsyn till vår situation.
SVAR: Jag föreslår att du tar kontakt med Försäkringskassan, hänvisar till de ovan nämnda paragraferna och rättsfallet samt hävdar att det vore oskäligt att du ska vara återbetalningsskyldig för de 30 000 kronorna. Det kan vara värt ett försök.
En bra sak generellt när man har med förvaltningsmyndigheter att göra är att, om man känner att man inte får hjälp, hänvisa till Förvaltningslagen 4 § som säger att myndigheter ska hjälpa till med upplysningar, råd och så vidare.
Försäkringar är svåra att få när man varit sjuk. Jag tycker du ska tala med facket som ibland har sjuk-, olycksfall- och livförsäkringar (gruppförsäkringar) som inte kräver annat än att man för tillfället är arbetsför.
Vad gäller frågan om Skatteverket tar hänsyn föreslår jag att du tar kontakt med dem direkt.
Patienträttigheter och tystnadsplikt
Det som vanligen kallas patienträttigheter är oftast inte rättigheter i strikt juridisk mening. Man kan alltså inte gå till domstol för att utkräva sin rätt. Svensk hälso- och sjukvård bygger i stället på att landstingen, till viss del kommunerna, samt hälso- och sjukvårdspersonalen, har vissa skyldigheter.
I stort gäller samma regler över hela landet, men det finns lokala anpassningar och lokala rättigheter som skiljer mellan landstingen.
Patienträttigheterna kan grovt delas in i tre olika typer.
Juridiska, utkrävbara rättigheter
Vissa patienträttigheter är formulerade i lag och kan utkrävas i domstol. Det gäller till exempel rätten att läsa sin patientjournal och sjukvårdpersonalens skyldighet att inte lämna ut uppgifter om patienter till obehöriga. Lagarna gäller för all hälso- och sjukvård i hela landet.
Rättigheter som bygger på vårdens skyldigheter
En del rättigheter bygger på vårdens skyldigheter som visserligen regleras i lag, men som inte anger den enskilda patientens rättigheter i detalj. Som patient kan man inte gå till domstol för att utkräva dem. Hit hör till exempel patienters rätt till information om sitt hälsotillstånd, och information om olika metoder för undersökning, vård och behandling. Dessa patienträttigheter gäller i hela landet, men i vissa landsting kan man ha lokala regler som förtydligar hur de ska tillämpas.
Rättigheter som bygger på överenskommelser
En särskild slags rättigheter bygger på överenskommelser mellan staten och ett enskilt landsting. Överenskommelserna är beroende av politiska ambitioner och ekonomi, och kan därför se olika ut för olika landsting. Exempel är återbetalning av patientavgiften om man väntat länge, eller krav på remiss för specialistvård. Eftersom överenskommelserna skiljer sig från olika landsting får man ta reda på vad som gäller där man själv bor.
Tystnadsplikt
Alla anställda inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det gäller inte bara vårdpersonal, utan alla som på något sätt har med hälso- och sjukvård att göra, och som kommer i kontakt med personlig information. Tystnadsplikten gäller både för personal inom den offentliga och inom den privata vården. Tystnadsplikten betyder att personalen inte får prata med obehöriga om en persons hälsotillstånd, behandling eller personliga förhållanden.
Undantag från tystnadsplikten kan göras om man har gett sitt tillstånd, eller om det står helt klart att man inte kan skadas av att informationen lämnas ut.
Alla uppgifter i patientjournalen omfattas av tystnadsplikten. Sekretessen gäller även mellan personalen. Bara den personal som är direkt inblandad i behandlingen får läsa en journal.
