Enligt modern psykiatri är den gamla tudelningen mellan kropp och själ, mellan psyke och biologi, förlegad. Det är inte så att vissa psykiska tillstånd beror på yttre orsaker och andra på inre: det är alltid ett samspel. Molekyler och mänskliga känslor måste sys ihop till en helhetssyn på psykiska sjukdomar.
Alla människor har sina egna former av sårbarhet, sina egna ”akilleshälar”. Precis samma yttre stress kan hos en människa ge diarré, hos en annan hjärtbesvär och hos en tredje en depression. För att bedöma en sjukdom måste man ta hänsyn till både sårbarheten och stressen. Det finns aldrig en enda Orsak till en sjukdom.
Diagnos
För att kunna karaktärisera ett psykiskt lidande gör psykiatern både kvantitativa och kvalitativa bedömningar. Kvantitativa (frågor som Hur mycket stress? Hur djup reaktion?) bör uttryckas med hjälp av skalor. Diagnosen, som är en kvalitativ bedömning, görs med ett enhetligt system, t ex DSM-IV. Dessa bedömningar är viktiga för att avgöra rätt behandling. Till exempel vet man, att ju mer melankoliska inslag det är i en depression, desto mer nödvändigt är det med mediciner eller elbehandling.
Både unipolär depression och bipolär sjukdom är folksjukdomar. Enligt en amerikansk undersökning drabbas 17% av befolkningen av egentlig depression och 1,6% av bipolär sjukdom under sin livstid. Gränsen för att räknas som folksjukdom är 1%. Allt som allt drabbas omkring 50% av alla människor av någon psykisk störning någon gång i livet. Lika många män som kvinnor. Fast kvinnor har oftare depression och ångest, medan fler män missbrukar alkohol.
Depressioner och manier
Troligen är det vanligare med både depressioner och manier hos barn och ungdomar än vad man har trott. Det första insjuknandet sker antagligen tidigare i livet än man förr trodde. Men det kan vara svårt att urskilja symtomen, i synnerhet som det kan handla om mindre svängningar första gången.
Signalsubstanserna i hjärnan arbetar alltid tillsammans. Depression beror inte på någon enskild signalsubstans (t ex brist på serotonin). Både serotonin, noradrenalin, dopamin och många andra signalsubstanser är inblandade. Om man tar en antidepressiv medicin som påverkar en signalsubstans (t ex SSRI-preparaten som ökar serotoninhalten i synapserna), så kan man likna det vid att man drar i en av rutorna i ett fisknät: då förändras de andra rutorna också.
Elbehandling, ECT
Elbehandling, ECT, är den mest effektiva behandlingen vid djupa, melankoliska depressioner. Idag ges den oftast unilateralt (bara ena hjärnhalvan) och har då mycket små biverkningar, men är mycket effektiv för att häva en depressiv episod. ECT fungerar även mot manier. Eftersom effekten vanligtvis inte sitter i så länge, brukar man följa upp med läkemedel. Men nu har man i Sverige börjat försök med underhållsbehandling med ECT ungefär en gång i månaden. Resultaten är lovande.
ECT verkar genom att utlösa ett kort epileptiskt anfall, som har terapeutisk effekt. Tidigare har man inte vetat på vilket sätt. Men nu tror man att den antidepressiva effekten beror på att man stimulerar tillväxtfaktorer och därmed en nybildning av hjärnceller. Pågående forskning tyder på att även antidepressiva läkemedel stimulerar till nybildning av hjärnceller. Någon motsvarande forskning om psykoterapi finns inte, men troligen kan den ha samma effekt. Detta kan visa sig bli en minsta gemensamma nämnare mellan olika antidepressiva behandlingar.
VNS, vagusnervstimulering
En ny, lovande behandling är VNS, vagusnervstimulering. Under en enkel operation lindar man en elektriskt ledande tråd runt den ena vagusnerven (som sitter i halsen). Samtidigt opererar man in ett slags pacemaker, med vars hjälp nerven sedan kan stimuleras. Ursprungligen utvecklades denna metod för att hjälpa epilepsipatienter, men de senaste åren har man upptäckt att VNS också har effekt mot depressioner. Försök i USA på patienter med kronisk depression visar att VNS har en tilltagande positiv effekt: efter 9 månaders behandling var cirka 70% av dessa patienter klart bättre, och 27% var helt bra. Nära 12 000 patienter i världen har VNS-apparat inopererad, och apparaturen är sedan i våras godkänd av EU. Flera svenska kliniker är på väg att börja använda denna metod.
Läkemedel
Det finns alltså en rad olika behandlingsmetoder för depressioner och manodepressivitet, både läkemedel, andra somatiska metoder och psykoterapi. Och fler är på väg. Det gäller att hitta de bästa kombinationerna av olika behandlingar som passar var och en.